Category Archives: Laos

Teenager found dead tubing in Vang Vieng

The body of a Melbourne teenager (Daniel Eimutis, age 19) has been found in a river in Laos, three days after he disappeared while tubing in the popular tourist destination.


Daniel Eimutis, age 19 found dead in Vang Vieng.

Earlier this month, Lee Hudswell, 26, of Cronulla, died after he jumped from a tower and landed badly in the river. Holidaymakers tried to resuscitate him but he died a short time later in hospital.

Read more here. 

Seven days in Laos

If you have a week in Laos here is an article from BBC that will guide you to the classic sights and cities. Personally I think that seven days is on the short side but if that is all you have then this article is a must read. The article will guide you to Vientiane, Vang Vieng and Luang Prabang.

Sadly most tourists visiting Laos only end up in the dusty town of Vang Vieng for some serious drinking, magic mushrooms and tubing (above picture). Laos has so much more to offer and I hope that more will find its hidden treasures.

More about Laos here.

Top-five in South East Asia

It is very hard to come up with the perfect top-five as there are so many factors to consider. We decided to just go with our gut feeling as its based on first hand experience instead of conducting an empirical study. We will scribble down  some more top-fives as we go along.

Beaches

1. Koh Wai, Thailand – a gem in the Koh Chang archipelago.
2. Perhentian islands, Malaysia – truly white and powdery beach.
3. Pulau kapas, Malaysia – endless and empty it embraces the island.
4. Kuta Lombok, Indonesia – underdeveloped and pristine.
5. Nha Trang, Vietnam – a taste of Europe in Asia.

Shopping
1. Singapore –  both bargain prices and high-roller tags.
2. Kuala Lumpur, Malaysia – clean, organised and easy to find your way.
3. Bangkok, Thailand – bargain hunters Mecka.
4. Hoi An, Vietnam – dream for tailor shopping.
5. Phuket, Thailand – growing into a shopping princess.

Food
1. Singapore – from fast food to Asian delights.
2. Dalat, Vietnam – cheap but with expensive taste.
3. Kuala Lumpur, Malaysia – this city has it all.
4. Bangkok, Thailand – good mix of Asian and global foods is available.
5. Luang Prabang, Laos – charming eateries and French inspired food.

More top-five will be published soon.

One month later

One month has passed and all is well if you do not take into account that our hearts where broken when Jess left us yesterday to go back to school in Sweden, and that we are missing all that we love. During this month in Asia we have learned that time is only relevant to the organiser, that dishes ordered at a restaurant is never or ever the same as the picture on the menu. We have found out that it is possible to live in this world without a mobile phone, and that internet is the common communication plattform even on the smallest island tucked away in deepest Laos. We have seen rain pouring down even though the sun shines, children begging for money but living in a house with satellite-TV. We have tasted the most delicious meals and been grossed out by others such as snake head soup.

One of the constant thoughts we have centers around the big question of what we will do with our lifes when we get a cold shower and wake up from this one. As time passes we hope that the light in the tunnel emerges and guides us into a new world where at least there will be no bloody Powerpoint among the tasks.

Tomorrow is another day of travelling as we are heading for Malaysia and Borneo. We will fly to Hat Yai in the south of Thailand and from there travel by train to the Malaysian border. After the border we will travel by bus to the ferry and finish on the Perenthian islands. Perenthian islands is our starting point from where we will travel around Malaysia and then to Borneo. The islands are very beautiful, scerene and laid-back. As there are no ATMs on the islands we have to go to the ATM before we take the ferry and hope that we take enough cash with us. After we settled in and found an internet cafe we will post some pictures.

To all our hungarian friends – we miss you and hope that your holidays in Balaton exceeded expectations. kisses.

Here are some friends we have made during our month:


The fan – without you we would not be alive. In some of the rooms we have stayed the temperature must have been at least 40 degrees.


Albert the spider – he ate alot of mosquitos in our bathroom when we stayed at Naga resort in Koh Samed.

Bugges bild

Denna bild dedikeras till Bugge Woldner på Sveriges Annonsörer. Bilden togs på busstationen i Pakse. Det ska stå “Left Baggage 5000 kips”. Det vill säga om du lämnar din väska på stationen av misstag och åker iväg måste du betala 5 kr som avgift för att få ut väskan igen. Vem skulle betala 5 kr för att få ut sin kvarlämnade Bugge?

Blandade bilder


En ny vän vi fick på vägen till vårt gästhus på Don Det i Laos.


Sista kvällen på Don Det.


Barnen äter sin frukost som består av Sticky Rice.


Taxi från busshållplatsen i Ubon – på ett flak.


Enligt tanten på bussen som snäste åt Annika betyder denna skylt att man inte får ha fötterna på ryggstödet. Hon tyckte vi skulle förstå Thai.


Jessika lagar lite pannkakor på stranden.


Jessikas mysiga krypin i vår andra bungalow på Koh Samed.

Tidig morgon på Don Det

Tuppen gal för sjutusende gången denna morgon. Ok! Ok! vi ska gå upp. Myggnäten ska snurras upp och knytas. Fönstret öppnas mot åkern där familjen som vi bor hos redan jobbar med sin risskörd. Under natten har regnet fallit tungt och åskan fått himlen att spraka som ett skådespel av fyrverkerier.

Don Det är en liten ö mitt i Mekongfloden. Här ligger den nästlad bland 4000 öar, enligt guideboken. Vad som räknas som ö är nog oklart och antalet 4000 känns påhittat men fint är det. När vi kom hit kunde vi läsa i guideboken att det skulle vara rätt så mycket turister här, men det visade sig vara nästan bara vi.

På väg till Don Det


Försöker hitta ett gästhus för tre personer. Vi letade i en timme.


Första kvällen.


Verandan på gästhuset Mekong Dream.

På Mekong Dream som vi bor på är det en fransk familj och vi. Igår när Mikael vandrade längs öns östra sida för att leta boende var det gästhus som inte haft några turister på flera veckor.

Don Det är ön där du försvinner bland lokalbefolkningen och möts av leende barn som leker i vattenkanten. Vi önskar att ni kunde vara här och dela upplevelsen, att få höra ljuden och känna lukterna. Det är frid, det är exotiskt och det luktar bränt gräs.

NU till det viktigaste. Ena kardborrebandet på Mikaels Houdinishorts har gått sönder. Detta måste rapporteras till Houdini på en gång. Vi lovade dem feedback mot lite sponsring (som blev en T-shirt). Så Houdini; efter bara två veckor har vänstra fickans kardborreband gått sönder på Liquid shortsen. Maila Mikael för info om vart ni ska skicka ett nytt kardborreband.

Kostnader på Don Det:
Boende cirka 14 kr per person
Middag 10 kr per person
Internet 12 kr för 30 minuter (svindyrt i Laos)

Nytt rekord till 4000 öarna

Som vanligt blev vi upphämtade från vårt gästhus av en öppen minibuss. I bussen var vi, en kvinna från ึsterrike, ett amerikanskt par, två britter och en kanadensare. Tillsammans blev vi 9 personer, precis så många att alla kunde sitta på bänkarna längs vardera kant. Vi åkte runt, runt och runt staden för att leta efter fler passagerare som vår chaufför tappat bort. Efter många turer kom han på att han skulle hämta resten utanför sitt huvudkontor. När vi kom fram såg vi 19 väntande personer med varsin ryggsäck. Rent logiskt borde det inte gå att klämma in 28 personer i en minibuss med kapacitet för 9, men i Laos går allt. Några fick hänga utanför bussen med stötdämparen som fotstöd och andra fick sitta på ryggsäckarna som nu prydde gången mellan våra knän. Till och med lokalbefolkningen skrattade åt vår minibuss som nu åkte genom Vientianes gator med klasor av turister hängandes utanför.

Nattbussen lämnade Vientiane kl 20:30 och vi sjönk ned i våra sängar. Mikael och Annika delade sin 90 cm säng och Jessika fick dela med en kvinna från ึsterrike. Som vanligt var vår buss en av de sämsta på busstationen. Det bussföretag som verkar coolast här i Laos är bussföretaget King of Bus som har häftiga trippeldäckare, med neonljus och allt. Under natten kom ännu ett åskväder utav tropiska proportioner. Det dundrade, blixtrade och öste ned regn. Om en vanlig svensk hade kört bussen hade vi stannat och väntat ut ovädret, men i Laos där ökar man farten för att åka ifrån himlens vrede. Vi som fortfarande var vakna höll krampaktigt i den lilla sidostängen som skulle hindra en från att trilla ut ur sängen. Den här artikeln skrev vi dagen efter så ja, vi överlevde ännu en gång.

Kostnad att åka til Pakse och Don Det:
Buss till Pakse 150 kr (nattbuss 10 timmar)
Buss till kajen för Don Det 55 kr
Båt till Don Det 15 kr

Bilder från Luang Prabang, Vang Vieng och Vientiane

En vanlig bussresa genom Laos

Efter ännu en lång bussresa har vi kommit fram till Laos huvudstad, Vientiane. Staden är ganska stor men lyckas på ett charmigt sätt packa ihop alla turister till några få kvarter. Men åter till bussresan från Vang Vieng.

Då vi hade otur med vår så kallade VIP buss från Luang Prabang där vi fick sämst plats i bussen bestämde vi oss för att åka Minibuss till Vientiane. Klockan 0830 skulle vi infinna oss packade och klara utanför vårt gästhus SaySong. Vi vinkade adjö till vårt lilla rum för 75 kronor natten kl 08:45. Klockan 09 då Minibussen skulle avgå till Vientiane åkte vi fortfarande omkring och hämta upp medpassagerare. Vid ett av stoppen fick vi vänta nästan 20 minuter på fyra fulla brittiskor som verkade ha precis kommit tillbaka från nattens festligheter och helt glömt bort att de skulle åka vidare till nästa stad. Med deras makeup halft påpenslad och ryggsäckarna på lyckades de knappt ta sig ned från gästhusets trappa för att ramla in i bussen. Vi åkte runt stan ett varv till för att leta efter en person som också skulle med som senare visade sig infinna sig på rätt plats på rätt tid men på något magiskt sätt vi åkt ifrån ändå. Nåväl när väl alla var ombord bussen var klockan en bit över 10. Bussen åkte iväg längs huvudgatan och svängde in till ytterligare ett gästhus. Vi tänkte att nu får de ta och ge sig, det får inte ens plats fler personer på bussen. Då fick vi instruktioner att vi skulle gå av bussen för att den här bussen var tydligen inte den riktiga bussen. Vi skulle nu byta till den riktiga bussen. En tyska som åkt med runt stan sedan start bodde i ett gästhus 2 minuter från stället där vi nu var tvungna att gå av. Hon hade då åkt runt för att hämta folk i en timme. Vi fick vänta ytterligare 20 minuter på att den riktiga bussen skulle komma. När den dök upp såg vi till att ställa oss längst fram utanför dörren. Vi krigade till oss några bra platser längst fram. En och en halv timme efter vi egentligen skulle åka stängde chauffören dörren och tryckte ned gaspedalen mot Vientiane. Nu kanske du som läser tror att detta är ett unikt fall, men så är det inte. Att resa med buss i Laos är en frustrerande upplevelse där tid och rum inte har några begränsningar eller förankringar i vår västerländska kultur. Höns, människor, marsvin (döda eller levande), fulla turister, kräkbenägna asiater ska samsas om för få platser. Det bästa är att du till och med får betala för nöjet.

Resan är en lika intressant del av upplevelsen som destinationen.

Om två dagar ska vi åka till Pakse. Sovbussen ska avgå kl 19:30 och komma fram 06:30. Det ska finnas en säng på bussen för varje passagerare. Återkommer med vad som faktiskt hände.

Ungefärlig kostnad per dag i Vientiane

Boende:90 kr per rum
Mat 80 kr per person

From Thailand to Laos

Från Chiang Mai till Laos finns flera alternativa ressätt. Vi valde det långsamaste och mest fysisk påfrestande. Slow boat som färdmedlet heter tar 3 dagar och 2 nätter. Första stoppet är i en stad vid Mekongfloden som heter Huay Xai. Där fick vi ett ok rum men vid kl 20:00 dog elen i hela staden. Vi kurrade ihop oss runt ett levande ljus och spelade Yatzy. På morgonen åkte vi med en tuk tuk till kajen där vi gick ombord vår Slow Boat. Vi var där en timme innan avfärd och intog våra platser. Platserna var träbänkar med tunna dynor. Som vanligt i Asien tar allt lite längre tid. Fler människor kom till båten under den 1,5 timme som vi fick vänta. När det var dags för avfärd hade de packat 100 personer i en båt som var avsedd för cirka 60 (exklusive höns). Efter 7 timmar på träbänkarna var vi framme i byn Pak Beng. Där hittade vi ett billigt boende för 45 kr natten för alla tre. På kvällen strosade vi omkring på den enda gatan. Självklart hittade vi en söt liten apa som satt längs vägen. Nästa morgon var det dags för avfärd igen. Denna gång hade vår Slow Boat inte ens tunna sittdynor så Mikael fick springa upp på huvudgatan och köpa 3 stycken kuddar för 20 kr styck. Båten gick en timme försent och sist på plats var såklart en grupp från Brasilien som vandrade lugnt ombord helt oförstående att vi suttit och väntat på dem. Efter ytterligare en 8 timmars resa på Mekongfloden var vi framme i staden Luang Prabang. Där hittade vi ett fint litet gästhus vari vi fick en liten tvårummare med AC för 80 kr natten. Luang Prabang är en liten mysig stad vid Mekongfloden med fransk kolonial arkitektur. Är man hungrig kan man alltid ta en crepe eller en fruktshake för 5 kr. Duktiga som vi är har vi även löptränat 3 gånger sen vi kom till Asien. Det är fruktansvärt jobbigt men otroligt skönt efteråt!

Ungefärlig kostnad för en dag

Boende: 80 kr per rum
Mat: 70 kr per person